...The Arctic Bubble
... ... ...
...Troms Fylkeskultursenter
...Tromsø Kunstforening
...January 16 - March 8, 2009
......Artists Talk February 19, 2009
...TUNU-MAFIG Programme 2008
...University of Tromsø, Norway
...Arctic Frontiers, The Age of the Arctic
...18-23 January 2009
...
...Arts Council of Finland
...Arts Council of Helsinki
...Nordic Culture Point
|
 |
Report around Jan Mayen Island and Vestisen during TUNU-MAFIG expedition in July 2008.
Our existence on board the vessel Jan Mayen is both warm an pleasant, the weather is good and nature itself beautiful beyond words. It feels like we are in a bubble moving slowly up and down the great ocean, continuously waiting for a small change - a new discovery.
We investigate our surroundings through binoculars, first and foremost on the lookout for animals. In the end it seems like the landscape exists only at a distance. The sound from the vessel is evident. Fog comes and goes, heavy and dim.
On board, frequent observations are carried out with the assistance of modern, technical instruments. We experience our surroundings through these instruments and we look on with no guarantee that we will connect what we see with where we arrive in our final analysis. Perhaps the technical development has made the discoveries greater, despite the balance between what we know and what we have yet to learn. Or perhaps it is like Henry David Thoreau said: easy for us to become a tool to our own tools.
|
 |
| Jan Mayen, July 2008 |
Rapport från Norska havet och Grönlandshavet under TUNU-MAFIG expeditionen i juli 2008.
Vår tillvaro ombord på farkosten Jan Mayen är mycket varm och behaglig, vädret är gynsamt och naturen obeskrivligt vacker. Det känns som om vi befinner oss i en bubbla som långsamt flyter upp och ner över havet i en ständig väntan på en liten förändring – en ny upptäckt.
Ombord förekommer regelbunda observationer med hjälp av moderna, tekniska hjälpmedel. Vi upplever omgivningen genom apparaterna, och vi ser, utan att nödvändigtvis förbinda det med det vi senare analyserar oss fram till. Kanske den tekniska utvecklingen har gjort upptäckterna större, trots att det är en balansgång mellan det vi vet och det vi ännu inte känner till. Eller, kanske det är som Henry David Thoreau menade, lätt för oss att bli redskap för våra egna redskap
Att på mekanisk väg kunna återge verkligheten är märklig i sig, men att dessutom minnas situationer utifrån mätningar gör vistelsen i naturen orimlig. Det förhindrar inbillningar. Roald Amundsen skrev från Antarktis under en tid med få tekniska hjälpmedel: i de flesta tillfällen har det visat sig att resande i polarområden snarare har sett för mycket än för lite.
|
|
|
